KomplexitetWorkshop

Att navigera härifrån och framåt

Hur vi uppfattar en situation är avgörande för hur vi agerar i den. Det låter självklart, men ofta så går vi på autopilot baserat på tidigare kunskaper och förlitar oss på att allt är mer eller mindre som det brukar vara; förenklingar sparar energi och gör att vi kan vara produktiva. Men att gå på autopilot blir inte alltid rätt i en nyuppkommen situation. Komplexitet styrs inte av klara orsakssamband, den gamla manualen funkar inte. Därför är sensemaking (hur vi tolkar information för att agera på den) kanske den viktigaste ledarförmågan i tider som präglas av förändring och komplexitet.

Ett bra exempel är hur platschefen för Fukushima Daini (den mindre skadade reaktorn som ligger ca en mil från den mer omskrivna) agerade vid tsunamin. Situationen var svår att överblicka. Hur stora var skadorna? Kunde man få igång strömförsörjningen till kylsystemen? Skulle det bli värre innan det blev bättre? Naohiro Masuda såg till att evakuera och samla personalen i en sidobyggnad och delade med sig av den information han hade. Han skrev upp de ytterst knapphändiga uppgifterna om läget på en tavla: hur kraftiga skalven varit, tidsintervallerna och så vidare. På så sätt fick alla ett gemensamt fokus, samma information och motivation. Några frivilliga gav sig ut på området för att studera omfattningen av skadorna och kom tillbaka och rapporterade vad de sett. Flera gånger fick de tänka om men steg för steg klarnade lägesbilden, de fick kontroll över situationen lyckades undvika att härdsmälta inträffade.

När det inte är akut kris kan man ta avstamp för diskussioner kring situationen med Cynefin (ord från walesiska språket), ett ramverk framtaget av David Snowden. Det har fem fält med startpunkten i mitten och syftet är inte att fylla i rutorna utan att använda ramverket dynamiskt, som en ledstång för att tänka bättre tillsammans. På bilden använder vi tejp och notisar, det viktiga är frågorna vi ställer och resonemangen som följer därav. De olika fälten är kaotisk: en situation som kräver omedelbart agerande (kasta i livbojen). Ordnad: en förutsägbar situation där det är lätt att agera och checklistor fungerar. Komplicerad: som att ha golvet fullt av omonterade delar till en IKEA-möbel men sakna monteringsanvisning: utmanande men vi vet att delarna passar ihop och utgör en möbel. Misstaget som ligger bakom många vurpor (Challenger m fl) är att överförenkla i en komplex situation och behandla den som den vore lika hanterlig (för en expert) som om den vore komplicerad. I komplexitet är systemet inte slutet och därmed saknas klara orsakssamband. Små förändringar kan ha stor effekt, men den är svår att förutsäga. Nu befinner vi oss i en tid där vi behöver bli bättre på att synkronisera kompasserna för att navigera i nuet tillsammans.

Det var ett nöje att träffa och samtala med Dave Snowden, Cognitive Edge, i samband med Offentliga rummet i Göteborg. Tidigare på dagen spelade Michael Sillion in en kort intervju med Snowden, se den här.

Om du är intresserad av att höra mer om hur du kan ha nytta av sensemaking så är du välkommen att kontakta mig. Jag arbetar med organisationsutveckling, förändringsprocesser, workshops. Sensemaking är en grundsten i mitt arbete och jag håller också workshops i collaborative sensemaking. Hör gärna av dig!

 

Kommentera